Du ser mej!

Ja och det känns så bra. Jag kände en glädje sprida sej ikroppen när du frågade mej hur jag mådde. Jag kan inte berätta för dej. Det har alltid varit så och kommer nog alltid förbli så. Varför vet jag nog inte jag kan bara inte berätta för dej. Jag vill så gärna bara lägga mej i din famn och gråta. Men jag kan inte.
Jag är glad att du frågade iaf och jag tror du vet att jag inte sa som det var. Men det är nog så jag vill ha det. Iaf nu!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Vad heter du?:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0